Veckans specialdikt 2013 & 2014

Veckans specialdikt består av 56 ord eller mer.
Veckans specialdikt är inte en tävling.
Här har var och en chansen att marknadsföra sig via sina dikter som består av mer än 55 ord och som sedan blir korade som Veckans specialdikt.

 

 Veckans special-dikter (Veckans kärleksdikter)
 


Veckans specialdikt dec. 2014


Kärlekens själ skriven av Stephane Mounkassa

Kärlekens själ, när den är som djupast i ens egen fantasi,
i den värld där kärlekens färg är vinröd och känslan är smärtfri.
Där doften av hennes silkeslena kropp landar mjukt
för att sedan försvinna,
precis som ett känsligt fotografiskt minne på ens näthinna.
Där det oändliga lever bland dom döda,
där ondska och hat håller på att förblöda.
Där saknaden är som trasiga glasbitar,
bara hennes närvaro kan lappa ihop mina pusselbitar.

Kärlekens själ…



_____________________________
 

Veckans specialdikt av Sofia Jonsson, dec. 2014


Det var när jag träffade dig
Som jag förstod livet
Jag förstod varför solen sken så starkt
Varför fåglar flög två och två
Jag förstod hur skratt kan eka så högt
När två hjärtan slår ikapp
Hur ljuset kan stiga ur mörkret

Det var när jag träffade dig
Som jag förstod kärlek
Varför känslor kan splittra hjärtat
Jag förstod sorglösa skratt, längtan
Viljan att bli gammal med någon
Jag förstod känslor, varför de finns

Det var när jag träffade dig
Som jag förstod ljudet av kärlekssånger
Varför hjärtekrossade gråter ut sin smärta

Det var nära jag träffade dig
Som kärlek inte längre skrämde mig
Utan gav mig trygghet
Det var när jag träffade dig
Som jag lät solen, kärleken, och värmen,
driva upp mig ur mörkret.

Inskickad av författaren Marit Olanders, nov. 2014.
Läs mer om Marit Olanders diktsamling här nedanför!

 

ETTÅRING PÅ FÖRSKOLAN SEN EFTERMIDDAG
 

På måndag stänger Sara
på tisdag Johanna
på onsdag Emma
på torsdag Kristina
och på fredag alternerar Jakob med Margareta

Hur ska jag någonsin veta
vem jag ska söka, var jag ska leta?
Ingen är någonsin beständig
Mönstret är för svårt att se
Alla nya gör mig snurrig invändigt
om exklusivitet lönar sig inte att be.

www.naraforlag.com/modernismens-spdbarn
 

Inskickad av Teodora Pasca, nov 2014.

“Infernum”

Är det i helvetets eld jag är?
varje minut den plågar och skär

I kroppens alla vrår jag förmår se,
hur den kämpar och ständigt vill be

Den ”gröna milen” varje morgon jag går,
tills min nerslagna kropp till liv jag återfår

Varje dag är här för att ge
Gårdagens vånda och ve.
Gårdagens vånda och ve...

 

Inskickad av Susann Lundgren 2014.

Själsfränden min,
Först den rivande stormen tog den
Sen krävdes bara en pust
Tillslut låg marken bar
Nu ligger bara karg, blöt asfalt kvar

Själsfränden min,
Så är också själen
Efter att tilliten försvunnit har
Blås nu inte mer
Ty inget skyddar mot kylan
Själen är blottad, sjuk och grå

Själsfränden min,
Det är tid för dig att gå
Det finns inget kvar
Kanske fungerar det så?
Att själen måste ensam stå

Inskickad av Dennis Svensson okt. 2014.

"HÖST"
Sommaren är borta ännu en gång.
Så är också fåglarnas sång.
Naturen skiftar i alla färger.
Ja nu är det hösten som äger.
Det är så vacker så fint och äkta.
Nästan så att man försmäktar
Det är så fint att få vara med om detta under.
Det skänker mig många fina stunder.
Naturen målar med en sån kraft.
Önskar det var jag som höll i penselns skaft.

                                           

Inskickad av Dennis Svensson aug. 2014
"Sommaren"

Tiden på sommaren går alldeles för fort.
Det är så mycket man ska få gjort.
Man vill också passa på att va lite lat.
Ta ett glas vin och äta god mat.
Har man tid så hinner man ligga lite i solen.
Kanske ta ett dopp i poolen.
Ibland får små saker stort värde.
Man ser tillbaka och minns med glädje.
Denna tiden på året är allt som bäst.
Sommaren saknar den alltid mest.

 

 "Dumpad"
inskickad av Jonette


Jag vet hur det känns när hjärtat
Svider
När huvudet känns tomt men kroppen
Lider
Jag vet hur det känns när allt är
Tungt
När tårarna bränner men sinnet är
Lugnt
Ett tryck över bröstet smyger sig 

En klump i halsen trycker

Allt känns ju så outhärdligt och
Svårt
När det inte hjälper att höra
Förlåt
Och känslan av lycka är omöjlig att

Men jag vet att det bättras med tiden
Och så..
Jag vet att min hjärtesorg snart glömmer dig 
Bort
För livet går vidare och minnet är
Kort
Om man har blivit sårad så kan man nog bli det
Igen
Men visst gör det ont att mista sin
Vän.
 

Inskickad av Clara Henriksson, maj 2014.

Tårarna på din kind.
Sveps bort av en vind.
Du biter ihop vareviga dag.
Ditt inre förfaller, du blir alltmer svag.
Tyst, tyst.
Inte yttra ett knyst.
Hans ord hugger som knivar i dig.
Dom är vassa och gör ont, men säg inget nej.
För ingen får veta, du måste bära denna börda.
Du vet mycket väl att knivar kan döda.

 

Inskickad av Tobias Johansson 17 februari 2014.

"Ett oönskat barn"


Att vara pappa.

Att ta hand om ett barn.

Att ge barnet all sin kärlek.

Att trösta barnet när det haft mardrömmar eller
skrapat upp sitt knä.

Att sjunga sånger när barnet ska sova.

Att lära barnet att cykla.

Att ge barnet en kram och säga att du älskar det.

Detta och mycket mer skulle jag göra. Men det blev inte så.
I stället är ensamheten mitt barn. Ett barn som jag inte älskar.


Inskickad av Malin Lucchesi 3 februari 2014

Jag tror att mitt liv började då jag vaknade upp
och älskade min mors frustation

hennes fostran och hennes ilska.

Ilskan är endast där när vi gör de som kan skada oss själva.

Och i så många år letade jag min mors tröja

i tanke av att hennes Sköld skulle upphäva mina bekymmer

tills jag förstod att den kan endast infinna i min egen försoning

mot mitt egna jag.

Att veta att du är där - vare sig det är nära eller långt borta

- betyder att jag aldrig är helt ensam.


Inskickad av Camilla Kronholm 30 december 2013

"Rut"
En bortskämd sitter med näsan i vädret och sippar på sin tredje latte.
Suckar över tung och arbetsam dag med shoppande och manikyr.
Beklagar sig över hur jobbigt det är att förverkliga sig själv.
Hon skall hinna bjudningar, träning, frisörbesök och massage.
För att inte tala om shopping och fikapaus på stadens hippa café.

I hennes flotta våning ligger en städerska på knä.
Hon klagar inte trots värkande kropp och stress utan rast.
Hon kallas Rut och hoppas att pengarna ska räcka hela månaden ut.
Och att hon ska hinna hem till barnen innan dagen är slut.


Här hittar du Camilla Kronholms dikter och böcker!   :)
camillusbacillus.blogspot.se/

inskickad av Christian Jungbeck, 9 dec 2013

 
"Minnen"

En doft i sommarkvällen, skapad av kaprifol.
Gärdebylåten, framgnälld på en gammal fiol.
Doften av nyslaget torkande hö.
Dropparnas drippdropp första dan det är tö.
Svalor som skriker och far genom skyn
Ungdomars spelglädje hörs ifrån byn.
Spara så många minnen ni kan.
Blir tiden lång, det blir den ibland.
Så finns dom på lagret under fliken märkt "M"
Men ta det varligt, var rädda om dem.

inskickad av Cezar Florin Hustiu. 2 december 2013

Du

Du är en ros

som lyser i mitt hjärta

en bok som bär på lavandels doft

en välfungerade rit när det rimmar

en dans i änglarnas sus

i minnet;

en rim till en ändlös berättelse

en eld som behåller sin evighet .

Du är närheten av min

som flödar på Isa-mantran

ett rött vin i ådrorna

ett hemlig behag i Anahata

ett hem för lyckan som tänder alla färg

i sinnet .